TBE är en fästingburen virusinfektion som kan orsaka hjärninflammation. De flesta blir helt återställda men cirka en tredjedel får långdragna eller livslånga besvär som till exempel uttalad trötthet, minnesstörningar, koncentrationsstörningar eller huvudvärk. Barn får i regel lindrigare symptom än vuxna.
Sjukdomen kan förhindras med TBE-vaccin. Däremot skyddar vaccinet inte mot Borrelia eller andra fästingburna sjukdomar.

Du som är under 50 när vaccinationen påbörjas tar tre doser första året, sedan en dos efter 3 år och därefter vart 5:e år. Du som är över 50 tar fyra doser första året sedan en dos efter 3 år och därefter vart 5:e år.

Rodnad, ömhet och svullnad kan förkomma på injektionsstället. I sällsynta fall kan man få allmän sjukdomskänsla, trötthet eller muskel- och ledvärk.

Influensa orsakas av virus och är mycket smittsamt. Det sprids genom luften framför allt när någon som är sjuk, hostar eller nyser, dock smittar man redan dygnet innan de första symptomen bryter ut. Influensaviruset ändrar sig ständigt vilket gör att man kan få influensa flera gånger i livet och därför behöver man vaccinera sig varje år. Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp att vaccinera dig. Detta gäller både vuxna och barn (äldre än 6 månader).

Till riskgrupper räknas:

• 65 år och äldre
• Gravid. Du rekommenderas att vaccinera dig efter graviditetsvecka 16. Om du är gravid och samtidigt tillhör en annan riskgrupp rekommenderas du vaccination även före graviditetsvecka 16.
• Kronisk hjärtsjukdom
• Kronisk lungsjukdom till exempel KOL eller astma
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Diabetes
• Kraftigt överviktig
• Neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
• Flerfunktionshinder

Barn mellan 6 månader och 8 år bör ha 2 doser med minst 4 veckors mellanrum om barnet inte tidigare vaccinerats mot influensa. Har barnet tidigare fått influensavaccin räcker det med en dos.

Efter vaccinationen kan du bli lite röd, öm och svullen på området där du fick sprutan. Eventuellt kan du få lite influensasymptom så som feber, huvudvärk och ont i musklerna. Barn kan även få sämre aptit och lös avföring. Besvären brukar gå över efter en eller ett par dagar.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner så som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar från 50-års åldern. Alla som rekommenderas att vaccinera sig mot influensa bör även vaccinera sig mot lunginflammation (undantaget om du är gravid).

Till riskgrupper hör:

• 65 år och äldre
• Kronisk hjärtsjukdom
• Kronisk lungsjukdom till exempel KOL eller astma
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Diabetes
• Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
• Cochleaimplantat i örat

Du kan även vaccinera dig utan att tillhöra en riskgrupp. Du kanske umgås mycket med små barn eller på annat sätt utsätter dig för smitta.

Trots vaccination kan man få lunginflammation men symptomen blir lindrigare än om du är ovaccinerad.

Stelkramp
Du kan till exempel få stelkramp om du blir biten av en hund/katt eller om du får jord i ett sår, oavsett hur litet eller rent såret är. Stelkramp kan vara livshotande.

Detta vaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och ges på BVC och i skolan. Har du gjort lumpen har du troligtvis fått det där. En påfyllnadsdos var 20:e år ger ett bra skydd mot stelkramp och difteri. Behöver du skydd mot kikhosta bör du vaccinera dig vart 10:e år.

Difteri
Är en allvarlig sjukdom som främst sätter sig i luftvägarna, men ibland även i huden. Det är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige eftersom i stort sett alla barn vaccineras.

Kikhosta
Kikhosta är en av de sjukdomar som brukar kallas barnsjukdomar, men även vuxna kan drabbas. Kikhosta har väldigt hög smittsamhet och tar många veckor att hämta sig ifrån. Små barn som ännu inte hunnit få fullt skydd av sitt vaccin och du som har luftvägsproblem kan bli allvarligt sjuk med sjukhusvård som följd.

Vaccinationen kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Mindre vanligt är feber och nässelutslag.

Mässling
Mässling är en virusinfektion. Den sprids lätt och fler än 90 procent av alla som inte är immuna blir smittade om de är nära en person som har mässlingen. I cirka 20 procent av fallen leder infektionen till en eller flera komplikationer. De vanligaste är öroninflammation och lunginflammation men man kan även få hjärninflammation.

Vid resa till länder där mässlingen förekommer bör man vaccinera barn före 18-månaders ålder. Det blir då som en extra-dos och barnet ska ha sin ordinarie dos vid 18 månader.

Röda Hund
Även detta är en virusinfektion men förloppet är lindrigt och många märker inte ens av att de har eller har haft röda hund.
En kvinna som smittas tidigt i sin graviditet löper dock stor risk att få missfall eller föda ett barn med medfödd röda hund och hjärtfel, hjärnskador, syn- eller hörseldefekter.
I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit men 2013 rapporterades 35 000 fall i Polen.

Vattkoppor är en vanlig infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Den är mycket smittsam och de flesta har haft vattkoppor redan som barn. I Sverige har ca 2 % av befolkningen aldrig haft vattkoppor. Vanliga symtom är feber och vätskefyllda blåsor, som kliar mycket. Ju äldre du är när du får vattkoppor desto besvärligare brukar symptomen vara.

Du kan bara få vattkoppor en gång. När du har haft sjukdomen blir du immun. Då kan du träffa personer som har vattkoppor utan att bli sjuk. Du kan heller inte få bältros av att träffa en person som har vattkoppor, trots att sjukdomarna orsakas av samma virus.

För närvarande rekommenderas vaccin till barn med sjukdomar som sätter ner immunförsvaret. Även syskon och nära kamrater rekommenderas att vaccinera sig.
Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på insticksstället under några dagar. I sällsynta fall kan du få en liten blåsa som kommer 1-2 veckor efter vaccinationen.

Alla som haft vattkoppor kan få bältros. När du haft vattkoppor ligger viruset vilande i nervcellerna. Av en eller annan anledning blossar infektionen upp igen och man får då bältros. Har du aldrig haft vattkoppor kan du inte få bältros. Sjukdomen är vanligast när man är över 50 men alla som haft vattkoppor kan drabbas. Trots vaccin kan du få bältros men infektionen och smärtorna som kan följa blir mycket lindrigare.

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad, ömhet och klåda på insticksstället. Även huvudvärk kan förekomma.

Hepatit A sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Viruset påverkar levern och kan ge allvarliga restsymptom. Bästa sättet att skydda sig mot Hepatit A är att vaccinera sig. Det görs med 2 doser med cirka 1 års mellanrum. Har man erhållit 2 doser har man skydd i minst 40 år.

Hepatit B sprids via blod och sexuella kontakter. Viruset överlever i torkat blod i 7 dygn varför man kan utsättas för smitta utan att vara medveten om risken, till exempel när man gör pedikyr, går till barberaren för att raka sig, om man piercar eller tatuerar sig. Risk finns också om man behöver gå till tandläkaren eller uppsöka sjukvård där instrument inte rengjorts ordentligt.

Om kroppen inte orkar ta hand om infektionen kan den bli kronisk. Barn som smittas löper större risk för kroniskt bärarskap.

Tre doser vaccin mot hepatit B anses ge livslångt skydd. Dos 1 och 2 ges med 1 månads mellanrum och den 3:e dosen ges efter 6-12 månader.

Det finns ett kombinationsvaccin mot Hepatit A och B. Detta vaccin ges med samma schema som vaccinet mot Hepatit B.