Astma är en inflammatorisk sjukdom som drabbar luftvägarna. Astma kan vara allergisk eller icke-allergisk och symtomen beror på olika faktorer. Ärftlighet och föreliggande allergi är viktiga faktorer för att utveckla astmasymtom. Vissa mediciner kan även trigga symtomen.

De vanligaste symtomen kan vara hosta, tyngre andning, svårt att få luft, pip eller tryck i bröstet, ibland trötthet. Det är viktigt att ställa korrekt diagnos för astmasjukdom innan man börjar behandlingen med inhalationsmediciner. Avgörande för diagnosen är ett avvikande lungfunktionstest och en bedömning av luftvägssymtom i förhållande till föreliggande allergi.

Läs mer här

Många idrottare drabbas av ansträngningsutlöst astma. Detta sker när man andas in kall och torr luft i samband med träningen. Det kan ibland vara svårt att ställa diagnosen med de konventionella tillgängliga luftvägs- och allergitester. Behandlingen för ansträngningsutlöst astma är mycket varierande och alla dessa astmatiker behöver ej stå på inhalationsmediciner regelbundet. För elitidrottare bör man alltid ta hänsyn till Riksidrottsförbundets behandlingsrekommendationer för astma.

Läs mer här

Bakomliggande astma kan vara orsaken till hosta. Om astman dock ej påvisas, kan utredningen bli omfattande. Hostan kan orsakas av mycket annat, såsom problem med stämbandet i halsen, infektion, kronisk obstruktiv eller annan lungsjukdom, känsliga slemhinnor i luftvägarna, bihåleinflammation, magbesvär eller av vissa mediciner.

Diagnostiken görs med noggrann kartläggning av symtomen med allergitester, dvs specifikt allergipricktest i huden eller blodprov för specifika allergiantikroppar (IgE). Ett lungfunktionstest kan ibland även rekommenderas, exempelvis om det finns misstanke på luftvägssymtom som hänger ihop med allergibesvären.

I vissa fall behöver man komplettera utredningen för att säkerställa diagnosen med provokationstester för luftvägarna, födoämnen eller andra allergener såsom läkemedel mm.

Vid en allergisk reaktion för första gången bör man inte ta några blodprover för allergitester i samband med eller strax efter reaktionen, detta görs i så fall vid ett senare skede. 

Allergipricktest är ett hudtest, där man undersöker ett antal allergener på huden, om man misstänker allergi. En positiv reaktion vid allergipricktestet talar för att man har allergiantikroppar i huden som skulle påvisa allergi förutsatt man upplever allergisymtom.

Ett positivt allergitest i huden talar dock inte alltid för allergi. För att göra ett allergipricktest i huden måste man göra uppehåll med allergitabletterna (antihistaminerna) och vissa andra mediciner några dagar innan, beroende på läkemedel och dos.

För antihistaminerna räcker det oftast med ett fem dagars behandlingsuppehåll inför allergipricktestet. Annars kan det vara svårt att tolka testet och det kan leda till felaktig diagnos.

Lungfunktionstestet s.k. spirometri används för att mäta lungfunktionen vid andningsbesvär. Detta för att se om besvären beror på astma eller annan lungåkomma. I fall av misstänkt astma behöver man alltid att göra ett reversibilitetstest dvs upprepa lungfuktionstestet efter att man har inhalerat en luftrörsvidgande medicin (t.ex Buventol, Ventoline eller Bricanyl) för att på så sätt se om lungfunktionen förbättras. Viktigt för detta test är antalet inhalationer av den luftrörsvidgande medicinen som ska tas samt väntetiden tills man upprepar lungfunktionstestet.

Det bör först utföras ett lungfunktionstest med långsam in- och utandning för att få värden som kan hjälpa till med diagnostiken. Därefter följer lungfunktionstestet med forcerad utandning, man mäter då utandningsförmågan, dvs. hur mycket luft man kan andas ut under den första sekunden. En signifikant förbättring i lungfunktionen vid forcerad utandning (om testet upprepas efter 15-20 minuter efter inhalationen av den luftrörsvidgade medicinen) talar för astma.

Upprepar man lungfunktionstestet tidigare, finns det risk att man missar diagnosen eller misstolkar resultatet på spirometrin. Om diagnosen inte kan ställas direkt via spirometrin med reversibilitetstestet, behöver man komplettera med andra diagnostiska tester. Spirometri används även vid uppföljning av astmabehandling.

Med spirometriundersökningen kan man även undersöka kronisk obstruktiv lungsjukdom. 

Känslighet för dofter och andra kemiska ämnen kan orsaka symtom från luftvägarna såsom tungt att andas, svårt att få luft, tryck i bröstet eller hosta som liknar astma. Det kan också framkalla symtom som irritation och klåda i ögonen, näsan och halsen som kan tolkas som allergi. Doftöverkänslighet kallas för SHR (sensorisk hyperreaktivitet) och kan förväxlas med astma och allergi vilket kan leda till fel information och medicinering. Ibland kan man även känna allmänna symtom som trötthet, huvudvärk, hyperventilering. Man kan vara känslig mot starka lukter, dofter, parfym, blommor, rengöringsmedel mm.

Urvalet på de olika inhalationsmediciner för luftvägsbesvären är ganska stort numera. Det finns inhalationsmediciner i sprayform eller med pulver. Olika mediciner för luftvägarna används beroende på indikationen, såsom inhalationsmediciner med enbart kortverkande luftrörsvidgande effekt, med kortison eller kombinationspreparat med båda långverkande luftrörsvidgande och kortison. Kortisonet ska inhaleras för att minska inflammationen i luftvägarna vid t.ex astma. Man får välja den inhalationsmedicinen, i den dosen som indiceras för varje individ, beroende på diagnosen samt svårighetsgraden av astma.

Ytterligare bör man bedöma om man ska behandlas året runt eller periodvis med ett inhalationspreparat beroende på typen av astman. Det är även viktigt att kontrollera inhalationstekniken när man sätter in ett nytt inhalationspreparat för att kunna bestämma vilket typ av inhalatorn som passar bäst. Om man ska behandlas med inhalationsspray behöver man ibland att använda även en andningsbehållare (som kallas t. ex för spacer) så att medicinen inhaleras korrekt och når verkligen luftvägarna. Det används oftare hos barn eller äldre personer där inhalationsmediciner med pulver ej är lämplig eller vid eventuella tidigare biverkningar av annat preparat. Använder man inte medicinerna med korrekt inhalationsteknik finns det risk för övermedicinering vid fortsatta dåliga resultat i lungfunktionstest och pågående luftvägssymtom trots kontinuerlig behandling. Om man har använt inhalationsmedicin med kortison för sin astma bör man alltid skölja munnen efteråt.

Pollenallergi är kanske den vanligaste allergin i Sverige. Nästan var tredje person i befolkningen är pollenallergiker.

De vanligaste allergiframkallande pollensorterna kommer från björkpollen (april-maj), gräspollen (juni-juli) och gråbopollen (augusti-september). Vissa kan känna av pollenbesvär tidigt, redan på våren, exempelvis om man är allergisk mot övriga trädpollensorters såsom ek, hassel, al.

De vanligaste symtomen är ögonklåda, rinnande ögon, nysningar, rinnsnuva eller nästäppa. En del kan känna luftvägsbesvär tyngre andning och hosta. Astman kan även försämras under perioden.

[Läs mer om pollenallergi här]

Du kan finna den dagliga pollendiagnosen för Sverige här och för resten av världen här

Den vanligaste pälsdjursallergin är allergi mot katt och hund (samt häst). Färre blir allergiska mot kanin eller marsvin. De vanligaste symptomen är nysningar, ögonklåda, nästäppa och även andningsbesvär om man har astma.

Hästallergi är oftast kraftig och kan orsaka akuta andningssymtom hos astmatiker.

Vid pälsdjursallergi ska man helst undvika exponering för dessa djur man är allergisk mot. Om detta ej är möjligt t.ex. på grund av sociala skäl, bör man överväga kontinuerlig behandling med mediciner mot astma och de allergiska symtomen. I vissa fall kan Immunterapi mot pälsdjursallergin även övervägas. 

Läs mer här

Kvalster är små spindeldjur som inte syns med blotta ögat och som finns i hemmet. De finns ofta i sängen eller andra möbler och där ventilationen är dålig. Husdammskvalster i sängen orsakar oftast kvalsterallergi och man kan ha symtom från näsan eller ögonen. Den typen av allergi är inte så vanligt dock. Man kan ibland bli positiv testad för kvalster i allergitesterna trots att man inte känner några symtom alls!

Verifierar man kvalsterallergi kan man behandla med allergivaccination numera, om behandlingen med de övriga antiallergiska mediciner inte hjälper. Känner man symtom från nedre luftvägar bör man även genomföra en astmautredning. Vid kroniska långdragna symtom från näsa och ögon bör man ta ställning till kompletterande utredning för andra eller parallella åkommor, främst från näsa/bihålor, innan man överväger att behandla kvalsterallergi med Immunterapi.

Läs mer här

Allergivaccination eller s.k. immunterapi alt. hyposensbehandling är en behandlingsprocess som påverkar allergikernas immunsystem för vissa allergier, med syfte att utveckla ett skydd mot allergin och minska allergisymtomen. Numera kan man behandla allergi mot pollen (oftast björk och gräs), mot kvalster (damm), mot pälsdjur (katt, hund, häst). Man kan även behandla svår insektsallergi, mot geting/bi. Det finns numera två olika former av hyposensbehandling, subkutana injektioner eller tablettbehandling. 

Behandlingen med injektioner bör ges på sjukhuset. Man ska överväga Immunterapi baserat på indikationer och behandlingsriktlinjer för svår allergi och man bör alltid ta hänsyn till eventuellt föreliggande diagnoser såsom astma, annan systemisk/autoimmun sjukdom eller hudeksem innan behandlingsstart. Beslutet för behandling med allergivaccination får inte baseras på enbart positiva allergitester (allergipricktest eller blodprover). Den formen av behandlingen med allergivaccination som är lämplig för varje individ, speciellt när det gäller behandling mot flera allergier samtidigt, ska bedömas och inledas av allergispecialist. Behandlingen med allergivaccination i form av tabletter kan inledas utanför sjukhuset. Behandlingstiden med Immunterapi för allergi mot pollen, kvalster och pälsdjur är 3-3,5 år medan för allergi mot geting och bi är 5 år. Biverkningar och reaktioner under hyposensbehandlingen fr. a. i injektionsform kan förekomma.

Nu är det även möjligt att behandla björk,-gräs och kvalsterallergi med hyposens i tablettform. Behandlingen mot björkpollenallergi kan även ge effekt mot allergisymtom av övriga lövträd (hassel, al) för vissa patienter som upplever pollenbesvär tidigt under våren t. ex. i februari eller mars. Behandlingen i tablettform ska alltid inledas under medicinsk övervakning på kliniken. Behandling med allergen immunterapi för svår allergi mot björkpollen, gräspollen och kvalster i tablettform ges här på allergimottagningen.

Cirka 20-30% av vuxna patienter i befolkningen rapporterar någon form av födoämnesintolerans, men det är bara 10-20% som har en bevisat överkänslighet mot mat och dryck med de diagnostiska verktyg som finns tillgängliga.

De vanligaste födoämnesallergier hos vuxna är mot skaldjur, frukter och grönsaker medan barn oftare har allergi mot komjölk, ägg, jordnötter och övriga trädnötter.

Symtomen vid födoämnesintolerans kan drabba andra organ och ge varierande symtom såsom ont i magen, diaréer, uppblåsthet, trötthet, nässelutslag, andningssymtom, nysningar, klåda, migrän, hjärtklappning, yrsel, blodtrycksfall.

Ogynnsamma reaktioner mot mat kan vara allergiska eller icke allergiska. Vid allergiska reaktioner har man bildat allergiska antikroppar (IgE) mot ett eller flera födoämnen och detta kan påvisas i allergitesterna med hudtester eller blodprover.

Korsallergier mellan pollen och vissa födoämnen som t.ex. frukter, nötter, på grund av dess botaniska släktskap, kan förekomma. Man kan reagera med allergisymtom enligt ovan på grund av annan icke-allergisk mekanism som t.ex. överkänslighet mot tillsatser (färgämnen i godis, vissa E-nummer), mot histaminrik- eller histaminfrisättande mat (histaminintolerans).

Laktosintolerans är ingen allergi mot komjölkprotein utan det beror på brist i ett enzym som bryter ned mjölksockret. Vid laktosintolerans reagerar man med symtom från mag-tarmkanalen. Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun icke-IgE-medierad åkomma som framkallas av glutenintag som finns i de olika sädesslagen. Man kan reagera med mag-tarmsymtom såsom ont i magen, diareér men även trötthet eller ibland ont i lederna kan förekomma. Det får inte förväxlas med glutenallergi t.ex. allergi mot vete.

Ett vanligt problem är nötallergi som leder till nötfobi! Det är väldigt få individer som har en stark allergi mot jordnötter och övriga nötter som kan reagera med allvarliga livshotande symtom. Oftast får man diagnosen allergi mot nötter som barn på grund av positiva allergitester och man undviker då alla nötter på grund av rädsla. Ett annat vanligt problem är att man kan utveckla en korsallergi mot nötter om man är pollenallergiker (björkpollen). Då reagerar man med lokala symtom i munnen som klåda i gommen, blåsor på läpparna eller svullnadskänsla i svalget.

Nu finns det möjlighet att föra diagnostiken vidare med speciella allergitester och att urskilja om det rör sig om äkta allvarlig allergi eller korsallergi för jordnötter, vissa trädnötter och några andra födoämnen t.ex. ägg. Fortsatt forskning och granskning kring hur man ska tolka på rätt sätt flera specifika allergitester för olika födoämnen pågår.

Utredningen för födoämnesrelaterade mag-tarmsymtom kan vara långvarig och det räcker inte alltid med allergitesterna utan måste man prova olika typer av eliminationskost eller även genomgå kompletterande utredning med gastro- och koloskopi. Man får bedöma betydelsen av de eventuella positiva allergitester mot de misstänkta födoämnen vid enbart symtom från mag-tarmkanalen med eftertänksamhet. Det är inte alltid så att dessa positiva tester har betydelse till symtomen. En konsekvens av detta ibland är att man undviker viktiga födoämnen i onödan!

Det finns möjlighet till kostråd vid påvisat födoämnesallergi, information om korsallergier med andra födoämnen samt hur man kommer att förhålla sig till dessa. Ibland bör man stå på en strikt hypoallergen eliminationskost i diagnostiskt syfte vid kroniska mag- eller hudbesvär utöver utredningen med sedvanliga allergitester.

Läs mer här

Anafylaxi är en akut snabbt insättande livshotande systemreaktion som drabbar fler än ett organ. Man kan regera med symtom från andningsvägarna, magen, huden men även med påverkan i cirkulationen (blodtrycksfall).  

Orsaken till den svåra reaktionen är födoämnen, geting- eller bistick alternativt läkemedel. Anafylaktiska reaktioner kan även förekomma i samband med fysisk ansträngning, man bör då inleda utredning för misstänkt allergi. Den typen av reaktion ska behandlas med adrenalinpennan då kortison- och allergitabletter oftast räcker inte. Avgörande i utredningen är att identifiera den utlösande orsaken!

Det finns olika adrenalininjektorer och det är viktigt att patienten tränar med injektorn på allergimottagningen när det föreskrivs för första gången. Den behandlade läkaren går noga igenom alla de viktiga momenten vid anafylaxibehandlingen med patienten. 

Läs mer här

Man kan utveckla allergi mot geting/bi-stick även om man inte har andra allergier. Ju flera gånger man blir stucken desto större risk finns det för att utveckla en allergi med allvarliga symtom (anafylaxi) som t.ex. biodlare. Om man diagnostiseras med allergi mot bi- eller geting bör man överväga behandling med Immunterapi utöver förskrivningen av akuta mediciner (kortisontabletter, antihistaminer, ev. adrenalinpenna) beroende på allergins svårighetsgrad och medicinska indikationer.

Läs mer här

Överkänslighetsreaktioner mot olika mediciner kan förekomma som t. ex mot antibiotika (penicillin), värktabletter (antiinflammatoriska/NSAID) eller acetylsalisyra (Aspirin, Magnecyl), blodtryckssänkande, lokalbedövningsmedel, kräm/salvor mm. Reaktionen kan ge hudsymtom som klåda, nässelutslag, hudsvullnad men även luftvägssymtom, hosta, magsymtom och i svårare fall blodtrycksfall. Vid misstänkt svår allergi mot läkemedel brukar reaktionen komma ganska omgående i början av behandlingen. Reaktioner kan dock även komma efter några dagar. Det finns nu begränsade möjligheter för att utreda den typen av överkänslighet. Oftast är det så att man måste testa det misstänkta läkemedlet med speciellt provokationstest under övervakning på sjukhuset.

Om man har astma är det viktigt att veta hur man kommer att förhålla sig till antiinflammatoriska smärtstillande mediciner (NSAID/ASA). Astman kan ibland försämras om man behandlas med dessa under längre tid.  En allergologisk bedömning behövs ofta för att reda ut vilka mediciner som kan användas, vilka som måste testas med speciellt provokationstest och om den reaktionen man har fått hade varit en allergisk reaktion eller läkemedelsbiverkning.

Olika yrkeskategorier kan drabbas av allergiska besvär. Man kan även utveckla astma eller rinitsymtom. Kontaktallergier kan förekomma om man är i kontakt med ett ämne man är allergisk mot. Dålig ventilation med hög luftfuktighet och eventuellt förekomst av mögel på arbetslokalen kan exempelvis orsaka astma eller ögon- och nässymtom. De vanligaste symtomen vid kontaktallergi är klåda, rodnad, hudutslag. 

Vid misstänkt kontaktallergi rekommenderas en utredning. 

Läs mer här

Huden kan drabbas av rodnad, klåda eller blåsor. Atopisk eksem talar för benägenhet för allergi och att man har allergier som driver eksemet såsom födoämnesallergier. Å andra sidan kan eksemet drivas av kontaktallergier mot olika ämnen som t.ex. nickel. Vid långdragna eksembesvär rekommenderas omfattande allergiutredning med ibland lämplig eliminationskost, om det föreligger misstanke på bakomliggande födoämnesrelaterade hudbesvär.

Läs mer här

Besvär med återkommande hudsvullnader kallas för angioödem. Svullnaden drabbar oftast regionen runt ögonen, läpparna och man kan uppleva det som en klump i halsen. Dessa kan förekomma vid förkylning eller om man står på vissa mediciner. Drabbas man ofta av sådana besvär, med andningspåverkan eller problem med magtarmkanalen, bör man utesluta ärftlig form av angioödem vid utredningen. Ärftlig form av angioödem är dock sällsynt. Angioödem, likt urtikaria, kan i vissa fall bero på allergi.